Klockan är 07.38 och jag är vaken, ovanligt. Fast i mitt huvud är ju klockan faktiskt tjugo i två på dagen, så det säger väll det mesta.
Jag har fortfarande inte riktigt fattat att vi är hemma, jag tror fortfarande att jag är kvar i paradiset. Det liv jag levde i Thailand är omöjligt att leva här, det finns ingen gemensam nämnare (hoppas Roger läser). Där gick man upp, gick ut och sprang på stranden och badade i havet efteråt, gick tillbaka till hotellet och åt hotellfrukost (dock thailändsk). Sen gick man ner och la sig vid poolen eller åkte till någon fin strand och njöt av 36 graders värme. Runt elva var det dags för första fruktdrinken och runt två var det dags för lunch. Vid fyra tröttnade vi på poolen och då var det även happy hour vid poolbaren, dags för fruktdrink två. Sen tog vi det lungt på rummet ett tag innan vi gick ut och åt på kvällen. Efter middagen var det oftast lite shopping som gällde och sedan brukade vi hamna på någon bar, där det var dags att bryta trenden och istället beställa in en frukttallrik.
Jag gissar på att den här dagen kommer att bli något annorlunda...