Vilket kap

Dessa leggings inhandaldes igår, och jag är verkligen super nöjd. Jag älskar dem!
Nu kastar jag i mig lite mat innan det är dags att ge sig av till friskis där skivstång och spinning står på schemat!

Don’t you know love can kill anyone?

Klockan är snart natt och min tankar börjar som vanligt krypa fram. Tankar som jag inte borde tänka men som finns där ändå, jag plockar fram tankarna när jag är ensam alldeles för ensam. Det enda rätta att göra när jag börjar att tänka i dessa tankebanor är att somna, nu, nu, nu! För jag vet att jag kommer att resonera på ett helt annat sätt i imorgon bitti. Men just nu är det lite svårt att somna, jag kan liksom inte sluta tänka. Det snurrar i huvdet och jag har svårt att hitta stopknappen, jag vill egentligen bara hoppa av karusellen och springa därifrån, långt därifrån. Men jag kan inte, jag sitter fast i mitten och mår illa men jag kan inte hoppa av, jag vågar inte. Jag vågar inte springa iväg, inte ensam.

Saknad

Efter att i somras ha längtat till hösten, eftersom att jag då både skulle ha fått min stora lön och även mitt körkort. Nu har jag fått båda delarna och känner mig såklart jätte nöjd över det, verkligen. Men nu börjar jag längta tillbaka till sommaren, till friheten och till alla härliga sommarkvällar och diverse festligheter. Man drar på sig en kort sommrig klänning till de lagom bruna benen, och livet känns just då väldigt lätt. Medans man nu på hösten först måste dra på sig ett par strumbyxor till de alldeles för bleka benen. Man måste även försöka fuska fram brunheten och även försöka dölja alla finnar som dyker upp när solen har tagit förväl. Nej nu flyger jag kanske iväg, men jag gissar på att många känner igen sig. För min del är det i alla fall precis så. Allt känns mycket lättare på sommaren, man bryr sig inte om några bekymmer och tar dagen som den kommer. Tillskillnad från hösten då man tar till sig allting på ett annat sätt, och hela livet känns tyngre. Så snälla spola tillbaka tiden några månader, så att jag får njuta ordentligt innan jag måste dra på mig de där alldeles för svarta strumbyxorna. sommaren är helt enkelt underbar

Patience, patience

Sovmorgonen blev inte riktigt så lång som jag hade tänkt mig, jag vaknade kvart över åtta och då var jag kanon pigg. Men då hade jag ju faktiskt sovit hela tio timmar också, så utvilad var jag ju i alla fall. Nu ligger jag här i sängen med min alldeles för gosiga katt och funderar över om jag ska orka börja plugga vilket jag troligen inte kommer att orka. Jag får göra det i eftermiddag istället, eller i ikväll eller imorgon, eller så gör jag det bara nu istället för att skjuta upp det.

Jag har även kommit in någon sorts tankevärld, där jag tänker lite för mycket på lite för jobbiga saker. Tankarna flyger fram och tillbaka, hit och dit upp och ner. Problemet är bara att ju mer jag tänker desto mer konstiga blir tankarna och jag kommer egentligen aldrig fram till någonting, vilket borde vara själva poängen. Så jag ska nog försöka sluta tänka, eller i alla fall tänka lite mindre för annars kommer det snart att bli kortslutning där uppe.

Nej nu ska jag ta tag i mig själv och börja göra mig i ordning sen ska jag hämta upp Matilda och sedan möta upp Pernilla vid Prime Time där vi ska göra en intervju till projektarbetet, spännande!

Analys

Ja nu var den där förbaskade spinningen avklarade. Och det gick förvånasvärt bra, dock har jag lite svårt att hitta samma glädje i spinningen som jag hittar i step eller aerobics. Enformigt är väl bara förnamnet till vad spinning är tillskilland från de mer gympaliknande träningsformerna där man jobbar upp och ner, sida till sida mest hela tiden. Men även fast det är så jävla enformigt och för att vara ärlig så är det rent ut sagt tråkigt, men nu till saken, man svettas som en apa rent ut sagt. Något som jag vill göra när jag tränar, jag vill verkligen känna att jag har slitit hårt och att det hela har gett något. Vilket gör att spinningen växer i rankningen, pågrund av svettfaktorn, huhu hur normalt låter det? Jaja, spinning är och kommer aldrig att förbli någon favorit men jag kommer definitvt att befinna mig på de där cyklarna igen, med massor av andra råtaggade människor, och trampa på till riktig rockmusik det ni!

Nu ska jag snart bädda ner mig i sängen och sova många långa timmar, för imorgon börjar jag inte förens klockan ett. Jackpot!

Nytändning

Nu har jag börjat komma igång med träningen på friskis & svettis, eller ska jag vara ärlig så har jag bara tränat två gånger och båda gångerna har jag varit på step 1. Något som jag verkligen tycker är riktigt roligt och jag längtar redan nu tills på torsdag då det är dags igen. Imorgon är det spinning som gäller, något som jag egentligen inte gillar men det är kanske värt ett försök till. Ninni älskar det ju så jag ska helt enkelt ge det en chans till, problemet är att spinningpasset håller på i hela 70 minuter, död är väl bara förnamnet till vad jag kommer vara efteråt. Hur som helst så älskar jag den här typen av träning och jag tycker att det är väldigt roligt att kunna variera träningen.
Imorgon ska vi dansa bugg i skolan, dock är jag inte alls lika peppad på det och det skulle jag helst av allt inte ge en chans till! För jag och bugg, eller dans överhuvudtaget går helt enkelt inte ihop, taktkänsla = 0!

The coffe is never strong enough

Tomheten är det värsta, den biten som bör vara uppfylld är numera tom. Ekande tom. Jag saknar den biten, jag saknar dig, jag saknar oss. Jag behöver dig, jag behöver en stärkande hand en förstående röst, och ett härligt skratt. Jag saknar dig!

Vilken besvikelse

Idag bestämde jag och Jens oss för att först ta oss iväg till Askersund där chokladfestivalen ägde rum, väl ute på motorvägen kom hans syster på att hon ville med, så då var det bara att vända och hämta upp henne också. Väl framme i Askersund så vandrade vi ner mot torget i Askersund där vi hittade en rutig Rickard Sjöberg och ett tält som innehöll ett chokladhjul, lite knäckebröd, korv, chokladmarsipan och marmelad. Visst det fanns en chokladbutik/fabrik på något annat ställe i Askersund och det var där som själva festivalen ägde rum, men där kostade det ju pengar att gå in. Något som vi inte kände att betala för. Och som jag hade förstått det skulle det var betydligt mycket mer som var gratis, men icke sa nicke. Så det var en riktigt besvikelse med andra ord.
På vägen hem stannade vi vid marieberg där vi mötte upp deras pappa för lunch, tacobuffè mums! Vi hann även in en sväng på MQ där jag liksom hittade en tröja, det är helt fantastiskt hur saker och ting bara kommer rakt emot en när man går in i vissa affärer, riktigt häftigt.

Till kvällen bestämmde vi oss för att gå på bio, vilket också visade sig bli en besvikelse. Jag som brukar älska alla Beck-filmer och har sett varje beck film minst tre gånger. Men den här (i stormens öga) var faktiskt en besvikelse, storyn var dålig och skådespelarna som ska vara med var inte med och ärligt talat var den faktiskt inte speciellt rolig heller, vilket Beck-filmer ska vara. Så nej den rekommenderar jag inte..

Så man kan väl helt enkelt säga att dagen i har varit en besvikelse, dock fick jag ju äran att blo fotograferad med någon snubbe inne på SF som tydligen skulle göra något fotoprojekt, och han ville att det skulle se ut som jag stod på röda matten inför någon biopremiär eller någoting, haha. Men jag tar det som en komplimang i alla fall.

Nej nu ska jag fortsätta titta på Notting Hill, en film som definivt rekommenderas. Godnatt gott folk!