Murphys lag

Under julen så tänkte jag verkligen unna mig själv lite träningsledigt och bara ta det lungt. Eller ja äta choklad och se på desperete housewives (det enda jag tittar på för tillfället). Nu känns det i alla fall som att min vila är över, chokladen är nämligen slut och snart har jag även tittat igenom hela säsong ett av de desperata hemmafruarna. Detta betyder att jag är grymt laddad för att börja träna igen, dels för att jag verkligen behöver det men även för att jag tycker att det är så jäkla roligt och för att det får mig att må så bra. Men när jag väl tänker mig börja träna så blir jag sjuk, är inte det typiskt? Här har jag legat hemma i nästan två veckor och knappt rört på benen alls, men då passar det minsann inte att bli förkyld, då när jag nästan skulle vilja bli det eftersom att jag inte har något annat som jag missar. Men nej, när man precis har tröttnat och gett upp vilan då smäller det. Usch så trött jag blir, att den där sabla Murphy aldrig kan vara på min sida. Dock så trotsade jag idag Murphy och alla andra som vill jävlas med mig och gav mig iväg för att svettas lite, och det var kanske inte alls en så bra idé. Så nu är det väl bara att köpa hem ännu mer choklad samt säsong två av, nej jag behöver inte säga vad för det har ni lärt er vid det här laget i väntan på att bli frisk. Och när jag blir det så vet jag någon som ska pumpa för kung och fosterland!